Straffprocessuella tvångsmedel utgör ett viktigt led i det brottsutredande arbetet som polis och åklagare bedriver. Samtidigt utgör dessa utredningsmetoder ett stort intrång i enskildas personliga integritet. Hemliga tvångsmedel anses vara särskilt integritetskränkande, på grund av att de är just hemliga. De hemliga tvångsmedlen i svensk rätt utgörs av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning. Genom Regeringsformen och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna garanteras enskilda vissa grundläggande fri- och rättigheter som alltid måste beaktas, även vid brottsutredningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka typer av miljöbeskrivande adjektiv och stilistiska figurer som används för att ge en bild av de olika miljöerna i Frances Hodgson Burnetts berättelse Den hemliga trädgården. De miljöer som analyseras är huset Misselthwaite Manor, heden, trädgårdarna och den hemliga trädgården. Metoden som används i uppsatsarbetet är en stilistisk metod som innebär en närläsande intensivanalys av den enskilda texten. Även kvantitativa och kvalitativa aspekter inkluderas i metoden.Analysen visar att följande typer av adjektiv förekommer i samtliga miljöskildringar: adjektiv som beskriver dimension, värdering, tillstånd och färg. Adjektiv som beskriver ålder hittas i miljöerna huset Misselthwaite Manor, trädgårdarna och den hemliga trädgården och de som beskriver sinnesstämning hittas i skildringarna av trädgårdarna och den hemliga trädgården.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Den svenska alkoholmarknaden har la?nge pra?glats av monopol. Pa? senare tid har marknaden dock erfarit en viss avreglering och vi kan urskilja en liberaliseringstrend i och med laga?ndringen fra?n 2007 da? privatimport av alkoholhaltiga drycker blev lagligt. Denna laga?ndring har o?ppnat upp mo?jligheten fo?r internethandel vilket har revolutionerat den svenska alkoholmarknaden.

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. Då de två separata läsningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen ? nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet ? också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen.

Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

The thesis explores representations of fatherhood in the Swedish blog 'Hemliga pappan' ('Secret/Anonymous Daddy'). The purpose is to identify three themes in the blog material; The Father, The Son and The Partner. I have performed this study using discourse analysis as methodological tool and Critical Studies on Masculinities and Fatherhood as theoretic approach. The theories are Social Constructionist and consist of sociologists and socio-psychologists as Connell, Hearn and Johansson. Important theoretic concepts are the presence and absence of the father as well as hegemonic masculinity.

Bakgrund: Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Introduktion: Fler och fler opereras inom den dagkirurgiska verksamheten i Sverige. Fo?r att bevara patientsa?kerheten och kvaliteten i va?rden, bo?r den sta?ndigt utva?rderas och vid behov fo?rba?ttras. Alternativ i detta fo?rba?ttringsarbete kan vara anva?ndandet av olika dagkirurgiska fast-track modeller, da?r den perioperativa omva?rdnaden, medicineringen och anestesimetoden anpassas efter individen och det kirurgiska ingreppet.